awkward och motiverad

De senaste dagarna av ledighet har jag spenderat hemma tillsammans med min dator och mitt löpband. Det har varit några helt okej dagar, med blandad ångest eftersom jag somnat tidigt på morgonen och vaknat på eftermiddagen. Dygnet har ingen slags rätsida just nu, och jag skyller allt på min fantastiska oförmåga att slita mig från en serie. Så fort jag sätter igång är det kört, alla planer jag gjort upp för dagen känns mindre viktiga, om inte helt oviktiga. Det enda jag faktiskt lyckats hålla är att träna två gånger under min hemvistelse, och det har fungerat bra i alla fall.

Lyxen att inte behöva ta sig utanför dörren eller passa några tider bara för att träna, också lätt att dagen rinner förbi och sedan kommer en på att OJJJ, har några kilometer att gå! Dock har det fungerat bra. Har känt mig motiverad och kunnat överrösta mina tankar om att soffan är superskön och att mina ben inte pallar, för det gör dem så fort jag sätter igång. I lördags gick jag 55 minuter på löpbandet följt av 40 squats, och idag gick jag 45 minuter och gjorde 63-ish squats. Har utmanat mig själv att lägga på minst 5 stycken squats varje gång jag gör det. Jag vet att det inte är alls roligt för alla att läsa om träning, men jag har aldrig varit så motiverad i så lång tid som jag har varit och är nu. Började med att jag och Malin gick en mil tillsammans nästintill varje dag under en och en halv månad, vilket gav mig den boosten jag behövde för att fortsätta. Därefter beställde jag ett par ordentliga (och apsnygga) träningsskor som jag sedan fick av S i julklapp, vilket gjorde att jag kunde kicka igång inomhusträningen direkt efter jul. Även om jag inte sett några stora resultat på vågen håller jag motivationen uppe, och det är någonting stort för mig. På vågen går det upp och ner, men jag märker skillnad på kläder och det bästa av allt: humörsvängningarna blir mindre och mindre.

Som sagt, att läsa om träning kanske inte är något för dig, när det handlar om en amatör som mig. MEN den här bloggen är ju mestadels till för mig (och personer som vill snoka) så jag tänker inte komma med några ursäkter (efter denna) om vad jag väljer att skriva om. Det kommer antagligen komma några träningsinlägg då och då. Den som inte vill läsa kan använda den superfiffiga funktionen på datorn: scrollern, och gå vidare med sitt liv.

PUSS FRÅN MIG / L