tjugofemårsfirande och middag på pio

Igår var det dags att fira min bästa människa, anna. Vid sju möttes vi upp utanför Bull's i Halmstad och åt sedan i sällskap av några av annas vänner, familj och pojkvän. Så himla mysigt.

Dessa två paketen fick hon av mig, innehållandes en guldpenna och ett armband.

Vid halv tio-tiden när vi hade ätit, öppnat presenter och sjungit skiljdes vi från annas familj och pojkvän och fortsatte vidare till Liam's för att shotta, dricka öl och umgås.

Kvällen slutade sedan på Mårtensson där vi dansade tills stängning. En timma innan gick alla förutom jag och anna hem samtidigt som annas pojkvän åter gjorde oss sällskap. När krogen stängde följde jag sedan dem till lägenheten där sebbe kom och hämtade upp mig för att åka tillbaka till falkenberg (vet inte om jag nämnt att jag har världens bästa pojkvän?). Var hemma vid halv fyra och slocknade ganska snabbt efter att jag legat och snuttat med vattenflaskan.

Vid halv elva imorse vaknade jag upp utan bakfylla medan sebbe gick upp och satte på kaffebryggaren samt gjorde iordning mackor. Därefter åkte vi till ge-kås för att göra några ärenden och när vi kom hem igen plockade vi upp min bror och åkte direkt till mamma för att räcka över en orkidé och gratta henne på mors dag. Hann dricka en kopp kaffe, äta en bulle och prata en stund innan det var dags för mig och sebbe att dra vidare till halmstad.

Sebastians föräldrar hade nämligen bokat bord på Pio för fyra, för att fira hans mamma på mors dag. Svingod avslutning på helgen. Fick i mig två glas vin, en gudomlig förrätt bestående av det på bilden ovan, en DÖGOD huvudrätt och sedan en kaffe efter maten.

Fläskfilé-himlen med potatisgratäng och ett glas rött. Så bra sällskap också att man bara smäller av.

Kom hem vid halv nio och har sedan dess bara njutit i soffan och ska fortsätta med detta tills jag tröttnar och går och lägger mig. Hoppas ni också haft en megafantastisk helg. PUSS

femårsdag och sista dagen i skolan

I onsdags var det fem år sedan jag och sebbe sa: "jahapp, är vi tillsammans nu?". Dock hade inget firande planerats inför dagen då sebbe jobbade och skulle iväg efter jobbet samtidigt som jag satt mitt i hemtenta-träsket och hade fullt upp. Vi pratades vid via sms några gånger den dagen och vid tio på kvällen satt jag fortfarande och pluggade. Jag fick då ett sms av honom då han frågade vad jag gjorde och jag svarade att jag skulle ta en rökpaus och sedan fortsätta plugga. När jag några minuter efter det står och röker ser jag hans bil rulla upp på gatan. Det var den absolut bästa grejen. Brast ut i ett bubbligt skratt när han kom gåendes mot mig och leendet var så stort att det gjorde ont i kinderna. Dessutom hade han med sig en bukett med tio röda rosor och berättade att han tänkte sova hos mig. Alltså. Älskar den mannen så jävla mycket.

Vi hoppar till fredagen. Sista dagen för denna terminen gjordes i skolan och lättnaden efteråt var total. Åkte hem och fick umgås med hund och bror ett tag innan sebbe kom med ett lass thaimat på kvällen. Vid tio-tiden gick vi en runda i ett ljummet falkenberg och pratade om hundplaner och annat bra.

Summering från lördag och söndag kommer i nästa inlägg. Puss!

togge, frugan och plugg

Måndagen var tänkt att ägna åt hemmastudier, men redan när jag kom upp vid halv tolv-tiden idag (alltså alldeles för sent) kände jag att det aldrig skulle fungera. Så jag käkade frukost, betalade räkningar, skrev ut dokument och packade sedan en väska med block, penna, kalender och vattenflaska för att sedan bli upphämtad av Rebecca. Hon skulle plantera blommor och medan jag höll henne sällskap började jag även skriva på min tenta i ett gammalt hederligt block istället för på datorn i ett word-dokument. En jäkla befrielse, och som det ser ut nu har jag i alla fall börjat vilket är det som oftast är svårast för mig.

Hade även sällskap av Togge så klart.

Plugget flöt på så bra för att jag inte fokuserade på att prestera eller trycka fram en text. Jag fokuserade på att prata med Rebecca, busa och gosa med Togge och göra glädjehopp i gräset, och när jag kom på någonting att skriva fattade jag pennan och formulerade några meningar. Har just nu producerat en sidas ångestfri text i mitt block, vilket är helt amazing.

När kossorna kom förbi hälsade jag självklart på dem också. Gulliga!

Vid sex-tiden hade jag alltså skrivit drygt en sida och kom till en punkt där jag behövde referera till en bok som jag inte hade med mig, så jag valde att vara klar för idag. Tittade istället på när min wifey gjorde iordning fläskytterfilé med kantarellsås, som vi sedan åt ute i solen.

Rundade av dagen med en promenad och nu har jag duschat och är redo för att beta av näst sista delen av denna kursen imorgon. AMEN!

#fallet

Vid kvart över tio åkte Sebbe och köpte frallor till frukost medan jag startade kaffebryggaren. Medan vi krängde i oss kaffe och fralla, tittade vi på nyhetsmorgon och barn med tourettes. Det var strax efter tolv som rastlösheten kom krypandes, så Sebbe var snäll och erbjöd sig att gå en promenad med mig. Tittade förbi getterna, fåren och fåglarna på vallarna och strosade. När vi kom hem igen satte vi oss i uterummet och lyssnade på podd, innan det var dags för middag inne hos pappa.
   Resten av kvällen har spenderats hemma hos mamma med familj. Började med kaffe och avslutades med en himmelsk svartkålslasagne! Fy-fa-an vad gott det var. Min mamma kan hon.
   Nu har jag landat hemma igen och tänker fortsätta lyssna på #fallet och njuta av att jag inte behöver åka till skolan imorgon.

en examination senare

Så svårt att beskriva dagens lättnad som infann sig vid halv tio imorse när vår grupp var klar med den muntliga examinationen i naturvetenskapliga ord och begrepp! Sedan första gången jag såg den enorma listan av mestadels främmande ord och begrepp inom naturvetenskap, för cirka sex veckor sedan, har jag fasat för utgången. Jag har inte kunnat se mig själv klara det, vilket är första gången sedan jag började min utbildning. Självklart har jag märkt under kursens gång att mer och mer fastnar, då fler och fler paralleller har kunnat dras. Dock har jag blandat ihop närliggande begrepp, varit osäker på förklaringsmodeller samt hur jag ska kunna överföra denna kunskapen till förskolans verksamhet och praktiskt arbeta med detta tillsammans med barnen. Fram tills idag klockan åttanollnoll på morgonen, precis när vi satte oss ner för att starta examinationen, trodde jag att all kunskap fastnat i någon vrå i min hjärna och var omöjlig att hitta. Vår examinator sa att vi kunde dra våra tre begrepp och lägga synligt på bordet, och gav oss möjligheten att skriva ner några tankar på ett kladdpapper innan vi startade. När jag hade vecklat ut de små vita lapparna, var det som att hela kroppen drog en suck av lättnad, och så fort jag fattade pennan visste jag precis vad jag skulle ta upp och hur allting hängde ihop. Jag drog begreppen "inget försvinner", newtons andra lag samt sluten krets och när den muntliga examinationen började behövde jag knappt tänka. Orden bara sprutade ur mig. Nu är det bara väntan på betyg som skaver, men denna gången litar jag på min känsla och säger att det gick bra. Den tredje juni är det sommarlov, och innan dess är det aktiviteten med barnen på tisdag och sedan en hemtentamen som ska in. Därefter är jag fri.

Efter examinationen åkte jag in till stan och mötte upp dessa gullhönorna. Gick runt i affärer för att leta kläder till lilla hönan och rundade av med en lunch och prat. Så himla fina och bra. Var så längesen jag och anna faktiskt umgicks utanför skolan. Insåg hur mycket jag saknat henne ♡

alltså.

<3, detta gör allting bättre.

Det blev en promenad på drygt åtta kilometer med dunkande bas i öronen och flow.

Och lite återhämtning, eller vad man ska kalla det. Får dock se om det blir något gym idag! Ibland krockar ens planer med annat :)

när hjärnan går på högvarv

Alltså jäklar vad min hjärna har sprakat idag. Från klockan tolv till halv sex ikväll har jag gått igenom ord och begrepp. Halva tiden i soffan och halva i uterummet. Har endast tagit korta pauser som inneburit att sätta igång kaffebryggaren, äta mat och smälla flygande kryp som stört mig i uterummet.

Har åter igen gått runt en hel dag med yogabyxor, men tänkte att jag ska svida om till träningskläder om en stund och gå en runda innan jag, alex och palle ska gymma. Ska inviga träningskortet på strandhälsan, vilket faktiskt är lite spännande. Gillar förändringar som innebär att jag får vistas på en ny plats, lära mig nya saker och träffa andra människor, även om det samtidigt är lite skrämmande.

Ungefär såhär har det sett ut hela dagen.

en massa dagar och ett dåligt minne

Den senaste veckan har jag haft extremt svårt att få ner mina tankar i text. Mina egna tankar krockar med all fakta som pluggas in just nu, vilket gör att jag inte får ur mig någonting. Att skriva har alltid inneburit en lättnad. Att få skriva ner och lämna det där, men nu cirkulerar allting i huvudet och når inte enda ut i fingertopparna, vilket är så. jävla. frustrerande. Måste anstränga mig för att komma ihåg vad som hände eller vad jag gjorde under onsdag - söndag förra veckan. Det var några dagar som innebar en jävla massa plugg. Sebastian förhörde mig på alla naturvetenskapliga ord och begrepp under två dagar. På torsdagen firade vi min svärmor som fyllde år - åt paj och citronkladdkaka + tittade på hockey. Fredag är ett enda stort svart mellanrum, men på lördag förmiddag kommer jag ihåg att Sebastian var iväg och att mamma smsade mig och frågade om jag ville komma till henne och gå en promenad. Så vid tolv-tiden anlände jag och vi begav oss ut på en en-timmas-promenad längs kohagar och sköna vyer. När vi kom hem igen stretchade vi på altanen innan regnet kom och drack kaffe och pratade en stund. Resten av tiden har jag pluggat och tittat på The Mentalist tillsammans med S.

Nu är det bara ett fåtal dagar kvar innan jag sitter där på den muntliga examinationen på de naturvetenskapliga begreppen. All min tankar fram tills dess kommer vara jag kommer klara det jag kommer klara det jag kommer klara det. Det är enda sättet att övervinna ångesten.

Kalasig inför firandet av svärmor i torsdags.

Kohagar och sådant.

 Idag har jag skrivit klart begreppen på mina färgglada kort och läst igenom halva bunten högt. Förhoppningsvis har någonting fastnat.

Vid fyra-tiden hade jag fortfarande på mig mina yoga-byxor och sunkiga tröja som jag tog på mig i all hast när jag gick upp imorse, och så hade det förmodligen fortsatt om jag inte hade lovat min bror att följa med honom på kulturshow ikväll. Fick en anledning att ta en lång dusch som innehöll det mesta. Behöver jag berätta hur fett mitt hår var om jag behövde massera in schampo och skölja ur tre gånger? Skrubbade hela kroppen och satt även ner i duschen ett tag, men när varmvattnet tog slut var det dags att runda av duschdrömmen. Vet inte vad som hände. Jag som annars hatar att duscha och är ute på fyra minuter i vanliga fall, ville aldrig att det skulle ta slut. Showen vi gick på var i vilket fall härlig och med det sätter jag punkt. Godnatt

det här är maj

foto&redigering - lovisa bengtsson

bockar av och checkar ut från högskolan några dagar.

Redovisning i teknik, check! En bock i listan, ett av kursmomenten avklarat. Ledigheten. Det enda jag ska göra fram till måndag är att umgås med Sebastian, plugga hemifrån inför examination, skriva loggbok och njuta. Sebastian ska försöka hjälpa mig att etsa fast kunskap inför fysik- kemi & biologiexaminationen som äger rum på fredag nästa vecka. Behöver öva på att prata med ett naturvetenskapligt språk, då examinationen är muntlig. Har hundra gånger lättare för att skriva ner det jag lärt mig, men förhoppningsvis går det vägen ändå. Vädjar till min hjärna och mitt undermedvetna att lagra så mycket information som det bara går.

Har inlett mina hemmadagar såhär:

Gjort min egen juice i råsaftcentrifugen! Ingredienser: 1 ananas, 4 stora gröna äpplen, 4 enorma morötter, 1 citron och 2 nävar babyspenat. HEAVEN.

Toppade det med kaffe och tre after eight-bitar.

Samt lite häng i uterummet. Min favoritplats under våren.

!!!!!

Svårt att sammanfatta en helg där det hänt så mycket men ändå så lite. Inombords är det kaos just nu. Kan inte ta vara på tiden jag får för vila eftersom det snurrar alldeles för mycket i huvudet. Den här kursen som börjar lida mot sitt slut tar all kraft jag har. Att ta hand om allt runt omkring samtidigt är det som gör att allting blir kaos.

På mindre än en månad ska vi runda av fem pågående "projekt". En redovisning i teknik, ett projekt tillsammans med barnen på förskolan, en film inför det tillfället vi ska träffa barnen, en examination i ord och begrepp inom fysik, kemi och biologi, samt en hemtentamen. Att ha för mycket på bordet gör att min kropp strejkar. Att ha genomgått en depression i ung ålder sätter sina spår när det gäller stress och ångest. För det mesta är det hanterbart, men som det ser ut nu har jag ingen lösning på denna situationen. Sedan har vi livet, i det stora hela, att klara av också. Det som händer utanför skolan drar också en hel del energi, vilket gör att jag har en allmän känsla av att vara utmärglad. Det är liksom inte bara till att ta sig igenom det. Jag ska klara det också. Jag ska bli bedömd, få godkänt. Annars har allt slit varit i onödan.

Helgen har i vilket fall inneburit oro, frustration och trötthet. Samtidigt som jag fått skratta tillsammans med Sebastian åt hur den där bikinin satt och hur mina bröst spretade. Konstaterade även att jag endast har bikinis hemma som inte är gjord för min kroppsform, vilket gjorde det hela ännu roligare. Igår när vi var hemma hos mamma satte jag och mamma oss därför ner för att leta bikini tillsammans. Det hela mynnade åter igen ut i frustande skratt åt våra fantastiska olika kroppar. Det har varit tvära vändningar hela helgen och nu är jag så jävla färdig med detta mentalt. Ska försöka hitta den sista elden någonstans och förhoppningsvis klara detta. På något sätt ska det fan gå.

att våga vara mänsklig

Vid tio över fem ikväll gick jag ner till pressbyrån och hämtade ut ett paket. Halv sex var jag hemma, ombytt framför spegeln, i min nya bikini. Mina bröst spretar åt två olika håll och på några minuter är mitt självförtroende djupt nere i jordens kärna och min längtan till sommaren övergår snabbt till en fet klump i halsen och tårar som håller på att svämma över. Inom ett lopp av några sekunder har jag granskat hela min kropp och tänkt det värsta om mig själv. Jag tänker att jag aldrig kommer kunna visa mig i sommar. Inte denna sommaren heller. Har celluliter på både framsida och baksida lår, brösten sitter med ett mellanrum på tjugo centimeter, magen är plufsig och axlarna för breda. Sliter av mig bikinin och trär på mig ett par svarta strumpbyxor och den mest neutrala svarta klänningen jag har. Kan andas igen. Älskar mig själv igen. Inser hur dum i huvudet jag är. Vad fan håller jag på med egentligen? Måste sluta mata knytnävar mot mig själv. Måste älska gropar i låren, spretiga bröst, mjuk mage och breda axlar. Måste inte hetsa för att kunna vara människa i sommar. Måste inte sluta äta, träna tills jag spyr. Måste bara våga vara mänsklig.

när tiden inte läker och sår fortsätter skava

Jag vill gärna skriva ut allt. Jag är bara rädd att det träffar fel hos fel person, och att jag gör mig alldeles för sårbar. Öppnar jag mig totalt och släpper ut det som gör ondast och har gjort ont i tio år, har jag ingenting att skydda mig med längre. Jag är rädd för att släppa taget om det enda som gör att jag fortfarande känner.

Bara den korta texten får mig att må illa. Den får mig att känna mig naken, fastän det inte står någonting av värde för människor utifrån. Ändå vill jag krypa ihop och gråta, för att jag känner det jag känner och inte kan släppa ut det fula som skavt i alldeles för många år. Jag håller det kvar, tills jag hittar någonting nytt som känns lika mycket, i varenda nerv i hela kroppen.

Känner instinktivt att jag vill sudda ut allt, men detta får stå kvar. Någon gång måste det ärliga, äckliga och sårbara stå kvar någonstans.

havet bara.

Faktum att det tar tjugo minuter att gå till stranden från mitt hem gör mig jäkligt lycklig. Dessutom var vinden ljummen och luktade sommarregn. Efter en timmas promenad var huvudet rensat och axlarna hade gått tillbaka till sitt normala läge igen. Innan jag gick ut skickade jag iväg ett mail som jag bävat för länge, men nu är det gjort och allt jag kan göra är att vänta på svar och avslut. Känslan av total lättnad infann sig, vilket gjorde att jag för första gången på två veckor fick en sjuk lust att gå snabbtsnabbtsnabbt och lyssna på svinhög musik.

foto&redigering - lovisa bengtsson

söndagsutflykt

Vid två-tiden igår möttes vi upp hos mamma för att åka på rad till Skipås naturreservat. En söndagsutflykt var inplanerad med syftet att fika i naturen och fira mamma som fyllde år. Blev helt lyrisk av alla vitsippor, bokträd och sällskapet.

foto&redigering - lovisa bengtsson

en eminent torsdag

Såhär va:

En ledig dag som startade med regn och slutade med solsken. Gick förbi denna skylten som vanligt och kände hur lyxigt det är att jag undermedvetet blir matad av denna mening varje dag. En behöver bli påmind ibland (ganska ofta).

En runda 500 med R + kaffe och snack. Jag förlorade, men var såklart lika glad ändå..

Solen, ni vet. Var tvungen att ta en bild i det perfekta ljuset efter R åkt. Sådant jag för det mesta gör när jag är ensam och rastlös.

Och så kom S och vi lyxlyxade till det med hemmagjord hamburgare + klyftpotatis med massor av goda tillbehör.