tisdag 22 mars 2016

hundkompis.

Jaha. Idag då? Har hemstudier fram tills tisdag nästa vecka då en fyraveckors VFU-period startar. Blir ganska rastlös när jag är hemma med Nicco ensam under flera dagar trots att det också är väldigt skönt att få styra över sin egen tid. Önskar dock att jag hade vänner eller bekanta med hund som jag hade kunnat promenera eller träna tillsammans med, samt att Nicco hade någon annan än mig att leka med. Hade varit ett ypperligt tillfälle att träna och aktivera hund. Både han och jag behöver det.


Nu är det dags för en runda med herren ovan.

måndag 21 mars 2016

ännu en summering av dagar som passerat bara för att jag är rädd för att inte minnas

I torsdags morse åkte vi och lämnade Nicco hos Sebbes mamma Karin och vid tio i åtta åkte Sebbe iväg i en buss mot Hemsedal. Jag fick besök av Lina på förmiddagen, sedan var jag i skolan till sjutton jäkla nollnoll med feber i kroppen och var kolossalt lättad när jag fick gå hem, hämta bilen och styra min kos mot Karin för att hämta Nicco. Blev dock att jag stannade i tre timmar och åt kvällsmat tillsammans med henne och pratade om livet innan jag körde till Falkenberg. Dagen därpå var det en kort visit i skolan för att sedan åka hem till Falkenberg igen. Evelina kom förbi mig och umgicks en stund på eftermiddagen. När hon gått hem beställde jag pizza och gick därefter in till pappa för att spendera resten av kvällen där. Tittade på hockey tillsammans med pappa och Peter, letade därefter rätt på min brors Wii, kopplade in det inne hos mig och tänkte spela i några timmar. Upptäckte att jag saknade den ena delen till kontrollen, som låg hemma hos brors kompis Peter. Smsade honom och frågade om han kunde komma och lämna den, samt dricka kaffe. Så det gjorde vi, sedan var den fredagen slut.

Min lördag var i princip lika händelserik som ett snigellopp, dock med trevligt sällskap. Tog hand om hunden, åt middag med pappa, låg i pappas soffa och läste Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri som jag fick i julklapp av pappa, men inte hunnit ta mig an förrän nu. Vi tittade även på en hockeymatch som varade i hela sex perioder (tre ordinarie och tre förlängsningsperioder) och som därmed höll på fram till tolv. Gick och lade mig bums efter det.



I söndags fick jag ett sms av mamma vid elva-tiden där det stod att jag kunde komma förbi och hämta hostmedicin om jag ville. I några dagar nu har jag vaknat av att jag hostar så att det kommer lite spya slash att jag inte kan andas, så vem var jag att tacka nej. Packade in mig och Nicco i bilen och anlände hos mamma vid halv ett. Medan mamma och låtsaspappa fixade diverse sysslor utomhus alternerade jag mellan att sitta i solen med Nicco springandes omkring och att springa rundor på ängen bredvid mammas hus och leka. Mamma bjöd även på kanelbulle och kaffe dagen till ära. Kändes som den första riktiga vårdagen, för solen värmde och jag hade bara en luvtröja och en tunn jacka på mig. Åkte hem och åt med pappa slash drack kaffe och sedan var det hockeydags igen. Därefter Farmen-finalen som var hutlöst spännande och mitt i allt kom Sebastian äntligen hem.



Sjukan håller fortfarande min kropp med ett järngrepp. Även om febern försvann efter fem dagar finns hostan och snoret kvar som en jävla långdragen efterfest i min kropp. Har även haft lock för öronen i två dagar och när jag gäspar eller hostar är det som att någonting brister där inne och jag vill skrika rakt ut för att det gör så jävla ont. Dock håller jag energin uppe av att få frisk luft på promenaderna med Nicco, hostmedicin och sol. Läste även ut Allt jag inte minns idag som var fantastisk, men nu i efterhand kan jag inte alls sätta ord på varför.



Nu är det dags att ta sig an nästa bok - Tid av Alex Schulman och Sigge Eklund.

Vi hörs!

fredag 18 mars 2016

då som nu för alltid.

Behövde några dagar att smälta det faktum att Kent ska lägga ner. Har fortfarande inte smält det. Kommer nog aldrig att göra. Kent har funnits med mig genom halva livet. Det började med Socker, Utan dina andetag och Kevlarsjäl. Jag upptäckte er musik när jag behövde det som mest. Behövde musik som fick mig att känna ett helt register av känslor. Att bearbeta smärta, få uttrycka glädje och sorg genom att sjunga så att rösten spricker och tar slut. Livet fortsatte med Mannen i den vita hatten (16 år senare), Generation ex, Visslaren, Gravitation, Pojken med hålet i handen, Sundance kid, Ett tidsfördriv att dö för, Stanna hos mig, Dom som försvann, Den döda vinkeln, Den osynlige mannen. På trappan på Gråstensvägen tillsammans med Filippa, i hörlurarna i skolan, på bussen, på de nattliga promenaderna. I högtalarna i mitt flickrum, i mitt första egna hem. Sedan kom Elin och vi dansade till Taxmannen på en sunkig fest i Skogstorp och lyssnade på Hjärta om och om igen. Hon satt på golvet och jag i min säng och vi sjöng våra halsar torra. När hon försvann lyssnade jag på Hjärta och Taxmannen ensam och tillät mig att sakna.

Jag och Viktoria gick på en konsert med er år 2008. Hörde knappt er sjunga för att publiken på knappa 400 pers överröstade. Vi kunde varenda jävla textrad och tog i från avgrunden av våra lungor. Det var ett av de finaste ögonblicken i mitt liv. Några år senare åkte Viktoria på festival och ringde mig mitt under er konsert. Hon visste hur gärna jag hade varit där.

Jag var arg och lyssnade på Krossa allt, Idioter och Vals för satan (din vän pessimisten). Jag var lycklig och sjöng och dansade till Vi mot världen, Stoppa mig juni (lilla ego), Om du var här, 400 slag och Taxmannen. Livet är att lyssna, sjunga och dansa till er. Nu när ni försvinner avslutas en jävla epok i mitt liv, trots att er musik kommer fortsätta att andas.

Låt oss ha ett sista fantastiskt år tillsammans. Snälla res en grav den 17 december, så jag kan få en plats där jag kan sörja. 


tisdag 15 mars 2016

tre sjuka dagar


I söndags vaknade jag upp med influensa. Hemskt roligt. Där och då började mitt evighetstittande på film. Det hela började dock för några månader sedan, då jag bestämde mig för att börja titta om alla Wallander-filmer. Innan jag blev sjuk har jag hunnit titta igenom första säsongen. Anledningen till att det tagit några månader är att jag alltid tittar på kvällen när jag ska sova - somnar nästan alltid efter 5-10 minuter, så det tar ju ett tag att komma igenom dem. Nu har jag dock kunnat höja nivån på mitt tittande och redan i söndags hade jag hunnit titta på tre filmer av säsong två. Låg alltså i min säng i princip hela söndagen, med undantag för att äta tillsammans med pappa samt titta på Farmen vid åtta.


Måndagen kom och jag blev ännu sämre. Varvade dagen med att gå långsamma promenader med Nicco pga svimanfall och ytterligare Wallander-tittande.

Och så kom tisdagen. Har känt mig som allra sämst idag. När jag varit ute en morgonrunda med Nicco gick jag raka vägen in till sovrummet igen och sov ytterligare två timmar. Sedan bar jag ut täcke och kudde till soffan och har spenderat min dag där när jag inte varit ute med hunden. Är helt svullen i hela ansiktet, hostar, nyser och får gråtattacker av smärta om typ sömmen på tröjan ligger fel mot min hud på grund av överkänslig av febern. Vilken fantastisk dag (vecka).

Har som tur är en glad Lina att hålla kontakten med via Snapchat. OBS roligt att det ser ut som att jag putar med munnen på bilderna ovan. Slappnar endast av och ser ut som en bimbo på grund av svullen. Härligt.


Nu ska jag fortsätta titta på Wallander. Hunnit plöja mig till avsnitt tolv på säsong två under dessa tre sjukdagar. Tur att jag haft Nicco som sällskap (som fått stå ut med en och annan snorpuss), annars hade jag blivit smärre galen av rastlöshet.

PUSS

måndag 14 mars 2016

vad vi gjorde förra fredagen

Ligger sjuk hemma och känner att det kan passa sig att se tillbaka till en rolig kväll förra veckan, för att inte fastna i allt för mycket självömkan och diverse destruktiva tankar.

Vid halv sju på kvällen anlände jag och Lina på Halmstad Arena för att skåda det spektakel vi känner som Melodifestivalen. Just i fredags hade Linas bror fixat två gratisbiljetter till genrepet för Andra Chansen. Vid åtta drog det igång och allvarligt talat - har aldrig fattat grejen med Melodifestivalen och förstod det ännu mindre väl på plats. Vadan denna hype? Klockan nio, precis innan den fjärde duellen skulle sätta igång behövde Lina lite frisk luft, så vi gick ut och där bestämde vi oss för att inte gå in igen. Istället gick vi till Statoil. Lina köpte en korv och jag kissade i jägarställning på en toalett som blivit drabbad av en bajssprutare tidigare.

När vi kom ut från Statoil och vandrat planlöst en stund kom Lina på den briljanta idén - vi går in till stan och dricker vin. Gjorde först ett snabbstopp hemma hos henne - drack ett glas vin och sprayade kopiösa mängder hårspray och begav oss sedan mot stan.

Hamnade på ölfiket där ett glas vin blev 1 + en halv flaska var, sedan bar det av mot Morfar's där vi dansade resten av kvällen/natten. Avslutade på Donken där vi goffade i oss mat innan vi blev upphämtade av Sebbe. Klart slut.




lördag 12 mars 2016

när ursinnet blossar upp på fem millisekunder

Jag är förbannat jävla stolt över de kloka människorna jag omger mig med. Människor som blir ursinniga över orättvisor, som tar diskussionerna med andra människor som vägrar se och förstå. Som fan inte lägger sig platta på marken och låter andra trampa och dansa på en. Det är ni som får mig att orka trots hur livet ser ut ibland. Tack för det.




tisdag 8 mars 2016

HALLÅÅÅÅ TISDAG

I denna kurs har vi som sagt många hemmastudiedagar. Väldigt skönt att få spendera tid i Falkenberg tillsammans med Nicco, även om han ibland är ett jävla gnällmonster. Idag har vi bland annat tagit oss en lång promenad och när vi kom hem lade han sig för att sova medan jag yogade i en halvtimma. Hoppade därefter in i duschen och gjorde mat innan Sebbe kom hem. Då skrev vi en inköpslista, åkte till bokhandeln samt Ica och ikväll har vi svängt ihop amerikanska pannkakor till kvällsmat. Nu är det hockey inne hos pappa + skype med bror. Fantastisk dag.










tisdag 1 mars 2016

stafsinge

Slängde mina ben över sängkanten klockan åtta idag och tog ut Nicco dirr. Den lille gnällröven hade gått runt och knorrat i en halvtimma och när vi väl kommer ut kissar han tre droppar. Landade sedan i soffan, myste, drack kaffe och åt frukost fram till tjugo i tio. Då var det dags för en lite längre promenad i solen.



Promenerade uppe vid Stafsinge kyrka. Otroligt klar luft ute idag som får mig att må himla bra.

Tänkte sätta mig med mina skolböcker nu och försöka sätta mig in i det den nuvarande kursen handlar om. Och någon gång i eftermiddag kommer Lina hit. Bra grej.

Ha en fin tisdag!