21 JULI 2016

Vyerna vi åkte förbi påväg till Ugglarp längs kustvägen var magiska.

Den här kvällen rensade bort den tunga känsla jag gått och burit på ett tag och ersattes med en ny, brännande känsla i kroppen. Som att blodet och lungorna renats. Efter vi varit på lydnadskurs hoppade vi in i bilen och åkte mot Ugglarp. Kom precis när solen hade börjat gå ner. Gick ut i vattnet tillsammans med en skuttande Nicco bredvid. Jag frågade Sebastian om han kunde stanna vid det grunda vattnet tillsammans med Nicco medan jag doppade mig. Gick lite längre ut och dök i med huvudet före. Den känslan är prick det bästa jag vet.

en efterlängtad grillkväll med släkten

Cyklarna åkte fram, pumpades och sedan styrde färden mot kvällens släktsammankomst.

Återförenad med min älskade däga.

När vi skålat i bubbel och pratat ikapp ett tag var det dags för dagens värdar att börja med maten, medan resten av släkten blev indelad i lag och påbörjade en femkamp.

Första grenen: spotta groda.

Morbror Niclas vid grillen.

Ännu en lek inom ramen av femkampen.  Fråga mig inte vad denna kallas.

Säckhoppning.

Och lite bus mellan varven.

Efter femkampen hängdes det i väntan på mat. Här kläcker Romeo ur sig ett ord och alla viker sig.

OCH SÅ VAR DET DAGS FÖR DEN FANTASTISKA MATEN ATT SLINGRA SIG GENOM TARMEN.

Fick äran att sitta mittemot min vackra mamma.

Kusin och kusinbarn.

Fotboll, dåliga förlorare och vinnare.

Den här skaran av människor är så jävlajävla bra.

Viggo kidnappade min kamera, jag kom på honom och gav honom min värsta blick. Resten av kvällen gick åt till att prata, busa med ungarna och slutligen cykla hemåt i sällskap av två kusiner och två kusinbarn. En av de bästa kvällarna på mycket länge.

Veckan som gått

Hej!

Veckan startade med en frukost med mamma följt av häng på biblioteket. Därefter återvände vi hem, drack kaffe och löste korsord innan hon for hem igen.

Många timmar har gått åt till att pussa på Nicco.

Samt gå rundor runt Falkenberg.

Igår var första tillfället på allmänlydnadskursen och Nicco gjorde bra ifrån sig. Dock behöver vi uppenbarligen öva mer passivitet.

Och så blev det juli. Mamma och lillasyster kom förbi en sväng imorse innan det var dags att styra mot Evelina för att hjälpa henne att flytta! Himla fin dag och vecka.

Nu är det dags att sova. Helt slut!