dagen innan julafton

Dagen innan julafton och fortfarande ingen julkänsla. Därför bestämde vi oss för att pyssla. Tog vad vi hade i stugan och gjorde smällkarameller, tomtar, en snögubbe, flätade hjärtan, en ängel och en gran.

Min smällkaramell av tidningspapper.

Mamma flätade hjärtan.

Linus klippte snöflingor och Mimmi gjorde en smällkaramell av bakplåtspapper!

Vid kvällningen tog jag och pappa en promenad i snön.

Denna kväll var det Mimmi, Per och Linus som skulle bjuda på middag.

Medan vi andra väntade spelade vi spel och blev serverade en fördrink.

Sent på kvällen när hälften av huset gått och lagt sig gick vi ut några stycken och letade efter gran. Det fick bli denna lilla skapelse, som vi sedan pyntade med glitter och min snögubbe! Tillslut infann sig julkänslan ändå.

22 dec - hundfjället och vår middagsdag

Vaknade upp till det här.

Begav oss till Hundfjället som låg tre minuter bort med bil och bestämde oss för att spendera dagen där istället, mest på grund av att backarna i Tandådalen inte var något att hänga i granen.

Sebbe och lillasyster.

Meningen var att jag också skulle åka, men efter den dåliga starten var jag fan livrädd och kände inte alls för det. Åkte istället mellan backarna och sällskapade mamma. Blev bjudna på kaffe av personalen, tog kort på de andra och myste mest runt.

Linus (Mimmis och Pers son), Mimmi och mamma.

Denna dagen var det min, pappas och Sebbes tur att laga mat till gänget. Det var ett jävla sjå i köket, och jag som absolut inte tycker om att laga mat. Men, det löste sig fint och alla var nöjda.

På kvällen kom snön, så jag och Mimmi pälsade på oss och gick en runda runt byn. Himla fint!

Pappa gjorde en snögubbe i frölunda-anda, såklart.

Fin dag med familjerna.

21 dec - första dagen i backen

På måndagen vaknade alla upp förväntansfulla och ivriga för att komma upp i backen. Jag var lite för optimistisk (så olikt mig) och åkte upp i en grön backe (som inte visade sig vara så grön) tillsammans med Sebbe och pappa första åket. Stöp några gånger, tappade andan, fick höjdskräckspanik och fick skoterlift ner efter halva backen. Pappa vrickade foten redan tjugo meter efter liften hade släppt av oss så han åkte ner med första skoterturen och jag tog andra. Därefter bad vi Per att köra hem oss, för att mitt tålamod tröt lika mycket som pappas fot gjorde ont. När vi väl kommit hem kunde vi inte sluta bryta ut i skratt varje gång vi tänkte på att pappa endast åkte tjugo meter och jag en halv backe. Vilken prestation!

Någon timma senare tog vi en promenad till backarna och stod nedanför för att heja på de andra som tog sig ner.

Lillasyster och Per (plastsysters pöjk).

Tandådalen.

Tillbaka i stugan och Mimmi (plastsyster) gjorde amerikanska pannkakor till lunch.

När kvällen kom var det dags för första familjen att laga kvällens trerättersmiddag. Väntade tålmodigt och fördrev tiden med att spela Med andra ord.

Middag!

Min fina pappa.

Sedan blev det efter-maten-aktiviteter: dans, bastu, vin/öl osv.

Klart slut.

20 december - avfärd, påväg & ankomst

Strax efter nollsjunollnoll rullade vi från Falkenberg i söndags. Jag, pappa, lillasyster och Sebbe i en bil; plastsyster med pojkvän och barn plus mamma och låtsaspappa i den andra bilen. Under den nio timmar långa bilfärden hann vi ha frågequiz, skypa med bror som befinner sig i Singapore, stanna för mat, stanna för rökpaus och lyssna på massor av musik.

Här pausar vi med bara två timmar kvar till stugan. Lillasyster till vänster och plaststorasyster till höger.

Efter ett stopp i Malung för att handla var vi en timma senare framme i stugan och det var dags för kvällsmat. Alla var ganska möra efter bilresan och efter lite mys och uppackning kröp vi till sängs.

vad som hänt och ska hända.

Kommer inte ens ihåg när jag skrev senast. Har halvt levt i en dimma de senaste tre veckorna under vfu-perioden. Det har gått så jävla fort och imorgon är det min sista dag. På söndag åker vi till fjällen med start klockan sju på morgonen och sedan ska det åkas i en vecka, samtidigt som vi ska fira jul, min födelsedag och bara umgås tillsammans i en stuga med åtta andra personer. Känner på mig att det kommer bli hur fantastiskt som helst.

Lite såhär har det sett ut den senaste veckan:

1. Fixade la till mig lite för att fira lillasyster i förskott i söndags.
2. En frostig måndagsmorgon på skolan.

3 & 4. Fortsättning på frost.

5. En avslappnade position efter en lång dag i inneskor. Mina fötter pallar inte trycket alltså.

Annars är det följande som snurrar i mitt huvud; saker jag inte förstår just nu: 
- Att det endast är en vecka kvar till julafton.
- Att det är vinter.
- Att det är en vecka och en dag tills jag fyller tjugotre.
- Att det är sista dagen på vfun imorgon.
- Att den vardagen jag haft i tre veckor kommer ersättas av högskolans kala väggar den fjärde januari.
- Att det efter jul endast är ett år kvar av min utbildning.

ett axplock av dagar

Några dagar plockade ur den senaste tiden:

Lördag: En flaska rödvin, en hockeymatch, gårdschips och geni tillsammans med Sebbe.

Tisdag: Sedan den 30 november har jag varit på en skola för att göra mina tre veckors verksamhetsförlagda utbildning i en förskoleklass. Nästan varje dag har jag gått förbi kyrkan ovan och blivit dödskär i dess arkitektur. Har även besökt kyrkan två gånger tillsammans med barnen och fått se insidan. Kyrkor är fan magiska (hade gått dit regelbundet om det inte vore för att kyrkan är religionsbunden).

Tisdagen innebar även ett besök i ishallen med fritidsbarnen. Så jäkla roligt att få ställa sig på ett par skridskor igen. Senast var när vi hade friluftsdag med gymnasiet och det märktes tydligt att det var ett tag sedan nu. Skillnaden denna gången var dock att barnen förlitade sig på att de kunde hänga i mig när de höll på att tappa balansen. Gick förvånansvärt bra! Inga fall från min sida i alla fall.

Onsdag: Och så har ännu en dag gått och halva tiden i förskoleklassen är redan gjord. Har haft min andra aktivitet idag, i musiksalen till råga på allt, plus handledning de sista två timmarna av dagen. Mitt under handledningen gick strömmen, så en av fritidsledarna fick gå runt och tända ljus - även på toaletten. Blev plötsligt väldigt mysigt att kissa.

Nu är det dags att sova. 

WAWAWA

Haft en efterlängtad ledig dag tillsammans med Niccan hemma i mitt egna hem. Somnade i min mjuka fantastiska säng igår, vilket följdes av sovmorgon, toast till frukost, en långpromenad uppe vid stafsinge kyrka och en stunds plugg utan stress. Vi har haft det jävligt bra. Kan inte räkna antalet gånger jag dykt ner i Niccos nacke och sniffat och andats. Han är fan en av de bästa i livet.

Sebastian kommer inte hit förrän imorgon, så jag och Nicco har spenderat hela kvällen tillsammans med pappa framför idol. Druckit kaffe och ätit pepparkakor för andra gången i år. Annars händer det fan inte särskilt mycket. På måndag börjar vår fjärde vfu-period och som vanligt är det både med skräck och förtjusning som jag tar emot den. Denna gången är det tre veckor och efter dessa tre veckor åker jag + åtta andra fina människor till fjällen för att fira jul och min födelsedag där. LÄNGTAR SATANS MYCKET NU.

GOD JUL I FÖRSKOTT!

tjugoandra november

Jag och Nicco startade dagen med en välbehövlig sovmorgon. Sebbe tog honom på morgonen innan han åkte för att jaga och släppte sedan in honom till mig igen. Gick upp vid halv tio, åt frukost och drack kaffe, samt myste i soffan.

Världens mysigaste pälsboll. Efter att han ätit gick vi ut på en promenad och därefter har jag pluggat, förberett inför sista veckan i skolan innan VFU:n börjar, tvättat, ätit med pappa och Sebbe och druckit kaffe. Söndagen är som tur är inte slut riktigt än. Ikväll väntar ett avsnitt av Bron, en dusch och att packa väskan inför nästa vecka.

Hoppas ni haft en bra helg. 
Puss&hej. 

LÖRDAG I SITT ESSE

Fick fint sällskap i skogen idag! Hörde av oss till två som gick valpkurs samtidigt som oss och gick en rejäl runda runt knobesholmsjön tillsammans. Himla mysigt, och hundarna var helt lyriska över att ha någon att busa med.

Frosten fick det att se ut som att skogen hade ett lager florsocker strött över sig. Äntligen börjar kylan komma!

Fortsätter lördagen med två hockeymatcher och kaffe. PUSS

intensivt, men fint.

En vansinnigt bra dag har passerat. Klockan nio imorse inleddes ett tre-timmars-pass i dans, där temat var Afrika. Blev riktigt svettigt stundtals! Och jävlar vad roligt jag hade. Vid lunch gick jag hem och tog ut Nicco, åt och småsprang sedan tillbaka till skolan. Repeterade vår dans i gruppen och skrev sedan ihop en uppgift, och vid tre var det dags att gå hem.

Kvällen har sedan bestått av fika hemma hos en gammal vän tillsammans med hans familj. Hans tjej bjöd in oss utan att han visste om någonting, då han fyller år imorgon och det var väldigt längesedan vi sågs. Himla roligt att se honom och att han blev så överraskad och glad när vi ringde på och han öppnade dörren. Efter fika och massa prat åkte vi hem till Sebbes föräldrar där Nicco fått spendera några timmar. De bjöd på middag och kaffe, samt soffhäng. Kom hem nu för en timma sedan och damp ner i soffan på direkten. Ska strax tvätta bort smink, kura ner mig i sängen och somna till ett avsnitt Bones.

Tack och hej! 

så svårt att förstå sig på.

Här var det tyst. Har haft alldeles för mycket den senaste tiden. Är just nu inne i det som kallas dansveckan i denna kursen och allting är intensivt, men också väldigt härligt. Att få släppa ut massor av spänningar som finns i kroppen och att slippa långdragna föreläsningar. Det vi gör denna veckan är att gå på två workshop's i dans, samt att vi själva i vårt arbetslag ska skapa en dans som ska redovisas på fredag. Den här veckan kom verkligen rätt i tid.

I lördags vaknade jag upp till vad som kändes som en helt ny verklighet. Hade inte en aning om vad som hänt i Paris innan vi tittade på nyhetsmorgon på lördag morgon. Där och då brast det för mig. Medan bilder från terrordåden visades på tv rullade tårarna långsamt nedför kinderna, för att sedan övergå i panikgråt. Vad är det som händer? Har inget mer att säga än att jag känner ren uppgivenhet. Helt blank inför den framtid som väntar. Allt det jävla hat som finns. Fattar inte.

Säger som Kent: det finns inga ord för det, på det här jävla språket.

Hörs senare när jag samlat ihop mig igen. Ta hand om er, och varandra.

några glömda från sjönevadssjön (1 nov)

(bild tagen av sebbe, redigerad av mig)

Nicco mitt uppe i ett av sina lyckorus.

(bild tagen av sebbe, redigerad av mig) - Gillar denna så mycket eftersom den är tagen i det ögonblick jag tittar bak på sebbe - ingen posering och inga direktiv. Bara en bild som visar hur det såg ut precis då.

♡ 

en vanlig tisdag.

Skolan varade till fyra idag. Lämnade stället med gråten i halsen och grät påvägen hem. Livets ångest över den kommande examinationen i januari. Är fullt medveten om att det inte hjälper att oroa sig, men ångesten sköljde över mig som ett jävla ösregn på två sekunder. Efter tio minuters promenad hem ställde jag mig i hissen och när det började röra sig uppåt slutade tårarna rinna, samtidigt som konkreta idéer började uppenbara sig. Ur mitt kaos kommer fan alltid en lösning. Måste bara bryta ihop helt och nolla huvudet på skit innan jag kan börja skapa någonting nytt. Antar att jag får acceptera att det är så jag fungerar.

När Sebbe kom hem från jobbet åkte vi ut till Skedalahed med Nicco och gjorde några olika övningar. Därefter lagade S mat (som för övrigt blev absolut asagod) och resten av kvällen har bestått av mys i soffan, plugg och mera plugg.

Tack&hej! 

utbildningen och att vara mitt i en grop.

Läsdag igår. Umgicks med yrvädret hela dagen hemma i Falkenberg. Förberedde pappas födelsedagspresent tills på onsdag, skrev ner tankar i ett dokument, tittade på några avsnitt Bones, gick rundor i regnet och låg i soffan och myste med valpen.

Denna terminen i skolan har gått fruktansvärt snabbt, på både gott och ont. Det närmar sig praktik, vilket jag ser fram emot. Dock är det även någonting jag inte riktigt känner mig redo för just nu. Är inte i den bästa perioden i mitt liv och praktiken handlar så mycket om att göra ett bra intryck och att leverera. Samtidigt har en bara tre veckor på sig, vilket alltid gör att det känns pressat och jobbigt. Det ska hinnas med så jävla mycket på kort tid och mitt i allt ska en även hinna njuta av situationen och ha roligt tillsammans med barnen. På något sätt går det, jag vet, men hela kroppen vill nagla fast sig i marken och tiden och inte röra på sig.

Om ett par timmar är det i vilket fall dags att ta sig några hundra meter bort till högskolan och vara där till fyra. Ser verkligen fram emot den dagen då denna kursen är över och jag förhoppningsvis är godkänd och kan släppa detta och gå vidare in på sista året. Ett år kvar i januari. Längtar så in i helvetes mycket.