fler veckor som denna, tack!

Ibland är det svårt att komma ihåg, exempelvis att jag har en blogg. Dock spelar det ingen större roll om jag skriver eller inte, mer än för mig. Behovet av att skriva av sig är någonting jag levt med så länge jag kan minnas, dock försvinner det i hektiska perioder. Det har i vilket fall varit en bra vecka hittills och det kände jag för att skriva om!

Det är många bra saker som hänt. I måndags var vi i vår klass på en konferens på Halmstad teater med sexhundra människor som är verksamma inom förskolan. Det var flera föreläsare som behandlade ämnet språk på olika sätt, vilket såklart var nyttigt eftersom vi har en kurs som heter läs- och skrivlärande just nu. Jag har tränat måndag och tisdag, vilket kändes grymt. Har tagit ut mig både fysiskt och psykiskt och älskat det. Igår var det även dags för att jobba för första gången på exakt tre månader. Förutom att jag fick dö-ont i ryggen, var det riktigt kul att träffa alla människor samt att arbeta med kroppen efter tre månaders föreläsningar. Igår fick vi även reda på våra tentaresultat, och det var det bästa på länge. Har gått och väntat på det i över tre veckor och varit osäker på om vi ens skulle bli godkända. Så kommer det ett mail och i den första meningen står ett klart och tydligt VG. En otrolig lättnad. Firade med sushi idag, och imorgon är vi lediga. Yeyfuckinghey. 

"det är med dig jag vill bli gammal och göra allt som bara finns"

för hur du får mig att känna, om mig själv och i mig själv. för att vara med dig gör mig lycklig. för att jag blir varm i hela kroppen bara av att hålla dig i handen. för att jag inte kan sluta le när jag ser dig. jag hoppas du vet det, och att jag påminner dig tillräckligt ofta om att jag älskar dig.

julmarknad på tjolöholms slott

Det var flera hallar fullproppade av människor som ställde ut sina produkter och nyfikna besökare som ville titta, känna och smaka på allt.

Sebastian köpte med sig tre flaskor enbärsmust, för att kunna ta med något annorlunda till varje julfirande (min mammas familj, hans familj och min pappas familj). Jag fick med mig lite annat som jag inte kan skriva här, för då avslöjar jag en överraskning.

Efter att vi zick-zackat oss igenom människor och delikatess-stånd var det dags att gå upp mot slottet.

Där inne fanns det inte alls mycket att se. Bara en tomte som tog emot barnens önskelistor, samt keramik- och hattförsäljare.

Istället tog vi oss runt till slottets baksida som var helt a.m.a.z.i.n.g. Utsikten till sjön, gångarna och träden. Alltså (!!).

Tog oss ner till civilisationen igen. Köpte karameliserade mandlar och bestämde oss för att vi var klara med julmarknaden och åkte hem igen. Himla mysig eftermiddag.

(Den övriga tiden i helgen har spenderats med familj och Sebastian. Idag har jag dock varit ensam. Gjort ärenden tillsammans med pappa och suttit och läst i hans soffa medan han sovit bredvid. Slappa söndagar är helt ok ändå.)

HEJS

57 år

För 57 år sedan föddes en man som kom att bli en fantastisk pappa och karl. Idag firades han med smörgåstårta, kladdkaka, kaffe och presenter!
Han är världbäst.

En bror som inte var glad i att bli fotad.

Och en ivrig födelsedagsgubbe som ville se vad som fanns i paketet. (han fick en sodastream, heh)

brunch genom nikon

bror & pappa ♡

foto&redigering - lovisa bengtsson

malmö & anna

I fredags åkte jag hem till anna för att äta hemmagjord pizza med henne och hennes familj. Därefter åkte vi till S lägenhet för att titta på idol där - åt godis och pratade tills lungorna inte orkade mer.

Det blev några timmars sömn innan vi skulle ses igen. Vid nio hämtade jag anna och vi styrde därefter mot Malmö för att komma bort för en dag. Fick köpt precis det jag ville och eftersom vi är likadana när det gäller att gå i affärer var vi klara redan vid ett-tiden i stan. Tog en snabb lunch och bestämde oss för att åka till Emporia när vi väl var så nära och inte hade något mer att göra inne i city. Det var dock lättare sagt än gjort. Anna med hennes misstro till gps-damen och mitt förjävliga lokalsinne ställde till det lite, men vi tog oss i alla fall fram. När vi väl hade kommit fram till Emporia och skulle parkera mötte vi ännu en svårighet - ett tekniskt parkeringshus. Valde fel fil vilket ledde oss förbi alla parkeringsplatser, längst upp i p-huset och till utfarten. Så, vi fick köra in igen och välja en annan fil - hittade äntligen rätt. Det var bara det att när vi senare skulle ut krånglade vi till det igen genom att inte förstå oss på utcheckningen, så vi backade och var i vägen för andra bilister. Hittade dock tillslut en betalningsautomat som sedan fick oss ur parkeringshuset. För att avsluta vår graciösa bilresa gjorde vi ett segervarv i rondellen utanför parkeringshuset och kom äntligen på rätt väg - vägen hem.

foto&redigering - lovisa bengtsson

en slående bra helg

Vi börjar bakifrån med att berätta att söndagen inte kunde varit bättre. Vaknade upp jämte bästa människan jag vet och gjorde oss sedan redo för att dra iväg på brunch med pappa, alex & paulina för att fira fars dag. Hur gott och mysigt som helst!

 Efter hemkomst och att jag hejdå-pussat Sebastian tog jag tag i att slå in de första julklapparna! 45 dagar kvar nu bara. Längtar så mycket att jag snart exploderar.

I december har vi även en del födelsedagar att ta itu med, så det gäller att planera och vara ute i god tid för att inte stress-shoppa något betydelselöst att ge bort.

Har även gjort massa annat bra i helgen, men det tar vi i ett annat inlägg.

♡

lekkonferens och det som följer.

I all stress glömde jag av att jag har en blogg. Det är sådant som händer nu för tiden. Jag dubbelbokar och glömmer, ofta. Den trettioförsta oktober släppte i vilket fall en stor del av bördan. Från åtta till fyra hade vi redovisningar, mingel och uppvisning av vår poster som vi arbetat på under den första kursen. Det kom inbjudna förskollärare och högskoleelever, som om det inte var nog att prata inför vår klass på fyrtiofem personer + lärare. Jag klarade mig iallafall, rent fysiskt och psykiskt. Nu väntas bara ett betyg som förhoppningsvis är över underkänt. Efter den här dagen sov jag, så fruktansvärt mycket och hårt att min kväll och natt är en tom lucka i mitt minne. Det behövdes.

I söndags åkte jag även till mamma för att prata och dricka kaffe. Kändes som det var en evighet sedan sist. Fick gråta och vara i mammas famn om vartannat. Hon får mig att känna mig så trygg och älskad. Min fina mamma.

Måndag och tisdag denna veckan har jag fått andas och bara vara hemma. Ren luft utan ångest eller mardrömmar. Har fått sällskap av snickaren (även min låtsaspappa) som fixade lite hemma hos mig i måndags. Idag drack jag kaffe med R och hennes mamma, samt åkte runt på ärenden innan det var dags att packa väskan och åka till Halmstad och S. Ikväll drog jag äntligen mitt lata arsle till friskis för att hoppa upp på crosstrainern igen och köra ett gött indoor walking-pass. Första passet sedan i maj. Kändes dock som igår, minus att min kondis förvärrats under sommaren. Kvällen har därefter handlat om att käka tacos, titta på en wallander-film och prata med S. Mysigt och så. Imorgon är det en heldag i skolan och efter det ska jag och Lovisa ut och gå. Bra grejer väntar. Puss&hej