Vid artonnollnoll anlände gästerna. Alex och Paulina hade förberett trädgården med att pussla ihop grannarnas bord och stolar, för att alla tjugo gäster skulle kunna få sitta ner och äta. Blev fantastiskt bra. Så - vi åt, drack medhavd dricka (exempelvis vin) och umgicks.
Några timmar senare när mörkret kröp sig närmre tändes det värmeljus och jag fick världens rus i kroppen av alla myskänslor som florerade. Folk satt invirade i filtar, drack kaffe och åt toscakaka, vilket jag tyckte var omänskligt gosigt av den enkla anledningen att jag tycker så mycket om dessa människor.
Där på andra sidan sitter min fina bror som lämnar landet om knappt sex dagar. Fyfan vad han är värd det.
<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar