ofrisk sliten och blek

Jag hade massor av planer för helgen. Jag skulle storstäda mitt hem, slänga saker jag inte behöver längre, organisera mina bokhyllor, rensa garderoben och lägga upp mina jackor för försäljning. Igår när jag kom hem smällde dock sjukan till utan minsta förvarning och ödmjukhet. Har därefter knappt kunnat stå mer än max en kvart utan att bli yr och illamående, som alltid när jag blir sjuk. Blir fruktansvärt rastlös av detta, vilket har gjort att jag fått ta till det enda medel som gör mig hyfsat lugn: att sluka en bok.

Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer har länge legat i min dammiga bokhylla. Köpte den i somras precis innan jag började på högskolan. Trodde att jag skulle läsa ut den direkt, men när första kursen satte igång förstod jag att jag inte skulle orka då all kurslitteratur tog min tid. Har plockat upp den flera gånger, läst dem första sidorna och sedan glömt av den i några veckor. Men nu, när jag av ren rastlöshet gick runt i mitt hem låg den där och jag hade äntligen tillfälle och tid över, då jag även lämnat all kurslitteratur i S lägenhet över helgen.

Började om boken igår och läste runt femtio sidor innan jag skulle sova, och idag tog jag upp boken så fort S åkte hemifrån vid elva. Har därefter legat inne hos pappa i hans soffa och läst, varvat med mat, läst igen, tittat på hockey och tagit mig igenom några kapitel till. Sammanlagt över hundra sidor idag. Det har gjort att jag kan fokusera på någonting annat än att jag ständigt mår illa och hostar så att det ilar och bultar i lungorna. För övrigt är boken en av de bästa jag läst på länge också (efter Sandmannen av Lars Kepler).

Och - istället för alkohol dricker jag hostmedicin ikväll. Innan när jag var på apoteket för att köpa hostmedicin, frågade en snäll man mig om jag behövde hjälp (han såg väl att jag som vanligt kände mig ganska förvirrad bland apotekets hyllor), jag berättade att jag behövde en hostmedicin som fick det att sluta att klia i halsen. Han pekade på en av de olika sorterna och frågade därefter "har du feber också? det syns i ditt ansikte.". Mitt ansikte uttryckte nog mer än vad jag trodde. Sliten, blek och rödsprängda ögon. Fick avboka mitt pass på gymmet imorgon och kurera mig tills måndag. Har massor i skolan nu, så det gäller att bli frisk utan störningar.

Jag hoppas att ni har en friskare helg än mig.