ett babysteg i rätt riktning

Jag har länge varit väldigt trött på hur jag har det, och samtidigt som jag vetat vad den stora anledningen varit hela tiden, har jag varit naiv och trott att flytten, pengar och sol skulle göra mig lycklig. Den stora anledningen har helt enkelt varit för stor för att ta tag i. Har inte haft någon kraft, eller ens orkat tänka på att jag måste göra någonting. Nu har jag dock nått en punkt som jag inte klarar av att se mig själv på. Så igår tog jag ett babysteg i rätt riktning i alla fall. Om det visar sig att det går bra får ni reda på vad.

Nu ska jag göra mig iordning inför jobbet som vilken annan dag som helst. Ha det bra.