Jag och bror anlände till malmö vid kvart över åtta den galet kalla morgonen den tjugonioende november. Vi hittade till adelgatan 21 efter att endast behövt göra en u-sväng under hela bilfärden och alex anmälde sig till engelskaprovet. Innan provet satte igång vid nio hann vi ta en promenad i ett folktomt malmö och när det var dags för alex att sätta sig i tentasalen var det dags för mig att börja min fyratimmarspromenad i malmö.
Jag valde att gå åt ett håll som slingrade sig bort från civilisationen och gatorna jag känner till. Hade med mig kameran och passade på att ta några foton innan butikerna öppnade i staden.
Människor cyklade förbi mig med sina nybakta frallor i cykelkorgen och jag kände mig mer hemma än jag någonsin gjort i min egen stad. Tog mig in på en kyrkogård, gick igenom parker och begrundade arkitekturen som omringade mig. Det är för mig en speciell känsla att upptäcka en ny stad eller stadsdel med hjälp av kameran. Den hjälper mig att titta närmare och längre och upptäcka det som finns i min omgivning.
Precis innan affärerna öppnade gick jag och satte mig på espresso house uteservering med en rykande kaffe i handen och kände att livet var himla bra. Timmarna som följde granskade jag varje klädesplagg i varenda butik jag kunde finna det minsta intressant, men hittade ingenting. När det bara var en timma kvar tills alex prov skulle avslutas satte jag mig utanför rådhuset. Jag fick se ett par göra sig redo för att gå in i och avge ett viktigt löfte till varandra och det såg ut att vara deras lyckligaste dag i livet.
De sista tjugo minuterna stod jag utanför den stora grinden som alex skulle komma ut ur när han gjort klart testet. När han äntligen uppenbarade sig var jag så trött på kylan, men fylld av en helt ny luft som gjorde något med mig. Något bra som fortfarande håller i sig. Nu har elva dagar gått och alex har fått besked om testet, och han klarade det. Detta betyder i sin tur att han kommit in på den skolan som han kämpat med, så för exakt ett dygn sedan hade vi världens lyckorus tillsammans och det var det absolut bästa på länge. Min bror alltså, han ska plugga i Singapore i minst ett år. Kan inte fatta, men fyfan vad stolt jag är.
Hejs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar